Innan vi styrde kosan mot Malmö så stannade vi till på gården där tiden stått stilla. Mycket lite har förändrats sedan Terese mormors barndoms dagar.
Borsten är kanske lite onödigt stor för den stlige mannen utan hår.
Elise förbereder sig inför skogspromenaden genom att vila i gröngräset.
Fikapaus!
Litet hus, men stor trädgård och inga bilar. Bara att springa så fort man kan.
Solen, skogen och stillheten var som balsam för själen. Bästa avslutningen på en mycket fin helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar